Hidy

Jag har aldrig känt mig så här sårad, oförrättad och frustrerad. Vill verkligen att situationen ska vara annorlunda men det finns uppenarligen ingenting som jag kan göra för att ändra på saker och ting. Det smärtar mig något enormt att vara så här rädd över att förlora något fint.

Jag tror att jag aldrig har varit argare på någon människa i hela mitt liv. Hur kan man vara så jävla svinig? Är sjukt besviken. Jag behöver inte det här just nu. Ännu en anledning för mig att göra det jag ska göra med mig själv.

Jag vet i princip att jag har fel, men jag har svårt att förstå det. Att se det framför mig. Jag kan nämligen inte förstå hur killar kan bli kära. Rent biologiskt så "ska" ju kvinnor knyta sig starkt till en partner medan män helst ska para sig med  hur många som helst. Borde då inte den kärlek som tjejer upplever då vara starkare än killars?

Den ultimata kärleken kanske är lesbisk kärlek? Hahaha, mina tankegångar spårar ur lite här.

Sju sidor och nu är jag tom. Nu är jag lyckligare. Nu är jag friare.

Kryssning igår. Oj oj oj. 200 jurister på en båt mellan Sverige och Finland. Ja... :P. Vi kan säga som så att idag har jag haft mina solglasögon på mig; inomhus.

Var i taxfreen sjukt länge idag för att hitta en parfym. Hade i princip bestämt mig för en parfym innan jag började kolla men ibland så hittar man nåt och blir helt kär:

                             

Jag lyckas aldrig tajma(?) in någonting. Om jag inte gör det så kanske det inte heller är meningen att det ska bli på ett visst sätt. Det blir aldrig som jag vill. Jag hindrar mig själv väldigt mycket dock. Gaaaaaaaaaaaaah!

Vad fan gör man om man inte vet vad man vill? Om man inte har en aning? Livet måste ju fortsätta på något sätt. Man kan inte bara sätta sig ner, bli apatisk.

Jag får ångest över allt jag aldrig kommer kunna göra. Man lever bara en gång, ska man inte verkligen, VERKLIGEN leva då? När är man som mest levande? Vad ger en mest? Återkommer ständigt till samma sak. Det som i slutändan gör en mest lycklig är andra människor som får en att må bra och som man vill ska vara lyckliga. Villkorslös kärlek. Pengar kommer inte att betyda något!

Ärlighet måste väl ändå vara i längden? Då kanske jag ska vara ärlig. Känner att jag försöker, men ibland blir det så svårt. Det finns så mycket som är känsligt. Så så så mycket. Känslor är känsliga helt enkelt! Jag känner att jag verkligen inte gör mig förstådd här på något sätt, men djupa tankar är svåra att sätta på pränt. Hur beskriver man en känsla eller sätter ord på sådant som man inte vet vad det innebär?

Jag vill resa.

Måla.

Sjunga.

Dansa.

Älska.

Beskåda.

Springa.

Dricka vin.

Andas in varm luft med doft av nybakat bröd och syrén.

Chansa.

Träffa främlingar.

Se vart vägen tar mig.

Ge mig hän.


Jag har aldrig gett mig hän. För vissa kanske det verkar som så. Men det har jag aldrig.

Jag håller på och städar min garderob. Det är svårt för att den är alldeles för liten! Bestämde mig för att räkna mina tröjor och linnen för att kunna förstå hur saker inte kan få plats. Vet ju redan att jag har ett 30-tal klänningar som tar upp mycket plats, den översta hyllan är fullproppad med hattar, mössor och sjalar(som tur är har jag alla mina solglasögon på annat ställe). Antal tröjor: 71 st! Och då har jag inte räknat tjocktröjor och koftor eller det som ligger i tvättkorgen. Hur kunde det gå så här illa? Jag behöver hjälp!


Varför går det inte att ladda upp bilder på den här jävla bloggen?!?! Blir så sjukt förbannad. Har försökt ett bra jävla tag nu!

Jag må vara ung men lite vet jag ändå:

1. Saker blir ALDRIG som man har tänkt sig.

2. Saker KOMMER gå åt helvete.

3. MEN allt löser sig till slut.

4. Hopp ÄR svårt att krossa.

5. Man BLIR glad igen, även om det känns som om man inte har något kvar att leva för.

6. Det FINNS människor som älskar dig när du själv inte gör det.

7. Alla människor har NÅGON god sida(det kan vara svårt att se ibland).

8. Man mår ALDRIG bättre av att trycka ner någon annan.

9. Den ENDA som kan ändra något man ogillar är du själv.

10. Man SKA ge sig hän och man KAN kanske må dåligt över det men hur ska man annars kunna känna något som är äkta?

Om det här inlägget skulle vara skrivet av någon annan så skulle jag bara tänka att det var bs och dumförklara författaren. Det är ju sjukt pretto... men det är sant, jag vet. Jag tror fortfarande, efter allt, så tror jag på mig själv.

Bloggen dör! Vad fan håller jag på med? Det är så mycket som händer hela tiden. Går på högvarv men nu känner jag att jag håller på att ta slut. Jag går uppenbarligen inte på omladdningsbara batterier. För en vecka sedan så kände jag att det får vara nog. Inga mer fester, ingen mer alkohol. Jag orkar inte! Jag har prioriterat helt fel. 

Jag har inte pluggat något alls i den här nya kursen! Jag har inte varit i skolan överhuvudtaget. Det här suger och jag känner inte igen mig själv. Tror att det beror på att jag inte vet vad jag vill. Med mitt liv, mitt boende och mitt kärleksliv(!). 

Jag ska definitivt hoppa av jursitlinjen. Det är inget för mig. Älskar miljön, universitetet och framför allt alla nya vänner och alla andra människor! De har fått mig att må bra på så många sätt, men jag trivs inte med studierna. Det finns ingenting som intresserar mig, som driver mig, som jag känner att jag brinner för. Jag vill inte plugga och jag gör det inte heller. Jag har varit klassen slacker(som mot alla odds fick högsta betyg på tentan. Finns det nåt mer irriterande än en person som inte gör ett skit och som det ändå går bra för? I think not! Folk är säkert sjukt irriterade på mig).

Igår fick jag ett mejl: Jag är uttagen att få komma på intervju för läkarlinjen i Umeå! Vilken möjlighet! Men tänk att bo sex jävla år i den hålan :P. Men det är en chans för mig att skapa ett annat liv för mig själv. En chans som jag måste ta om jag får den. Annars får det nog bli Kth :). Det är jag väldigt sugen på.

Ska för övrigt flytta. Var vet jag inte. Vet inte om jag ska flytta med min familj eller bort från hela skiten. Vill vara ensam! Jag kan klara mig själv. Behöver bara få en möjlighet att visa att jag kan det!
 
Orkar absolut inte dra allt som har hänt i bloggen. Kommer inte göra det men ska förhoppningsvis skriva lite fler tänkvärda inlägg inom kort.

Bonne nuit!