Hidy

Norrlänning med Hidyblod + vin + (sprit) + utgång(?) = ?????????????????

Minns tider då allt var värre. Så mycket värre och íngenting var möjligt.

Plötsligt var allting möjligt. Äntligen äntligen är jag så lycklig.

En del av mitt liv är för första gången slut.

Jag sitter på en uteservering. Klockan är runt åtta på kvällen. I handen håller jag ett stort glas kallt, vitt vin. Vätskan spelar ner i min hals och man kan nästan höra den klara vätskan stryka mot glasets immande insida. Om jag sluter ögonen brusar det i öronen av muntra röster, glas som klirrar och någonstans bakom det musik från en inspelad gitarr. Luften är ljummen och nästan lite fuktig. Det doftar salt, damm och en blanding av min egen parfym och någons alldeles för starka, men inte obehagliga, mansparfym, Mina ben är bara och jag har sparkat av mig skorna. Runt om mig sitter människor som jag trivs med. Som jag känner mig avslappnad med. Som jag kan vara mig själv med och som får mig att skratta.

De berättar roliga anekdoter och vi diskuterar människan och samhället. Mannen och kvinnan. Personen och idealet. Jag påminns ständigt om hur fina vänner de är. Vilka underbara personer som jag har har haft lyckan att få umgås med. Jag blir kär i var och en av dem. Vi beställer mer och mer vin och öl. Det finns ingen som säger att det är en dag imorgon. Solen går ner så långsamt, långsamt och bakom hussiluetterna hörs skratt och rop från andra som är precis som vi.    

Well I held you like a lover

Happy hands and your elbow in the appropriate place

And we ignored our others, happy plans

For that delicate look upon your face

Our bodies moved and hardened

Hurting parts of your garden

With no room for a pardon

In a place where no one knows what we have done

Do you come

Together ever with him?

And is he dark enough?

Enough to see your light?

And do you brush your teeth before you kiss?

Do you miss my smell?

And is he bold enough to take you on?

Do you feel like you belong?

And does he drive you wild?

Or just mildly free?

What about me?

Well you held me like a lover

Sweaty hands

And my foot in the appropriate place

And we use cushions to cover

Happy glands

In the mild issue of our disgrace

Our minds pressed and guarded

While our flesh disregarded

The lack of space for the light-hearted

In the boom that beats our drum

Well I know I make you cry

And I know sometimes you wanna die

But do you really feel alive without me?

If so, be free

If not, leave him for me

Before one of us has accidental babies

For we are in love

Accidental Babies - Damien Rice

Idag efter att jag hade passat Atlas så städade jag - STORstädade. Det var ju ett tag sedan. När jag dammade av min gamla ljussamling(hepp!) så hittade jag ett sepciellt ljus som en gång betydde väldigt mycket. Som representerade mitt dåtida jags drömmar. Jag lovade mig själv att jag skulle tända ljuset en dag. Och så, idag, kom jag på att jag ännu inte hade gjort det, fast jag borde ha tänt det för ett bra tag sedan. Så när jag var helt klar med städningen så släckte jag ned  och tände just det där speciella ljuset. En nästan helig stund faktiskt. Inte för att ljusets mening är lika stor idag. Nu representerar det snarare något som jag har lämnat bakom mig.

                    

Malin