SKHLM - en labyrint!
Efter ett långt utrasslande av min hörlursladd så sprang jag iväg till bussen(i regnet) bara för att finna att bussen var försenad och att min joggingtur hade varit helt onödig. Råkade dessutom sätta på högtalarna så att alla människor som var inklämda i busskuren till skydd för regnet fick njuta av Ted Gärdestads Satellit :P. Anlände till Skärholmen där jag skulle möta upp Vickan som hade varit och handlat ridgrejer(=tjejigt). Men det går ju verkligen inte att hitta nånstans! Allting ser likadant ut. Lyckades till slut lokalisera The Vick och vi gick och köpte hårvårdsprodukter och puder(behövligt). Sedan gick vi till Skärholmens mathörna(hur vi nu hittade dit). Funderade en stund på vad vi skulle äta. Det fanns ett ställe som var superfräscht och grönt som jag inte kommer ihåg vad det heter som vi till slut valde. Jag köpte en apgod kycklingsallad med bulgur och Vickan åt någon lasagnegrej. Satt och snackade i typ nån timme innan vi gick vidare. Jag köpte en sjal på Vero Moda och fick en tröja på köpet(hepp). Hittade en ny affär, New Yorker, som hade snygga kläder och djävulen viskade till mig att köpa en tröja, så jag gjorde det(dumma djävul). Sen åt jag glass på McDonalds(fan ta dig djävul, hur nu det skulle gå till :P). Det regnade fortfarande när jag skulle ta bussen hem. Dessutom var busshelvetet 20 minuter försenad. Lagen om alltings jävlighet. Resten av kvällen var fetdeg.
Mat (lite nyttig för en gångs skull).
Drömde en dröm i förrgår att jag och Linnéa bråkade och skrek på varandra. Sen var vi värsta ovännerna och jag mådde jättedåligt. Usch. Om det skulle hända i verkligheten(vilket det inte kommer) så vet jag inte vad jag skulle göra. Jag tror att vi bråkade om vilket som var SOS-numret(jag hävdade att det var 90 000 :P).
Adios!
P.s. Mycket trevliga drömmar inatt dock ;). Förutom den delen där jag blev jagad av zombies och var tvungen att hoppa från femte våningen. Hmm....
Mat (lite nyttig för en gångs skull).
Drömde en dröm i förrgår att jag och Linnéa bråkade och skrek på varandra. Sen var vi värsta ovännerna och jag mådde jättedåligt. Usch. Om det skulle hända i verkligheten(vilket det inte kommer) så vet jag inte vad jag skulle göra. Jag tror att vi bråkade om vilket som var SOS-numret(jag hävdade att det var 90 000 :P).
Adios!
P.s. Mycket trevliga drömmar inatt dock ;). Förutom den delen där jag blev jagad av zombies och var tvungen att hoppa från femte våningen. Hmm....
Kommentarer
Postat av: Linnéa (från klassen)
Klart det är 112! Jag kommer ALDRIG mer prata med dig efter detta ;) <3
Trackback