Hidy

Han är het. Het som i rolig, insiktsfull, snygg, framgångsrik, intelligent, mångfacetterad, ödmjuk men ändå med en sån där härlig arrogans i blicken som gör honom apsexig. Ja, så är han.

   Hon. Hon är... ganska söt. Säger inte mer än hon måste och skrattar när det är uppenbart att man ska skratta. Inte annars. Svarar på tilltal och ställer de obligatoriska frågorna. Ingen gnista att dras med av.

   Han är sprakande, hon är... vanlig. Hur många gånger har du sett det här paret och tänkt "jag fattar inte?!" Jag tror jag närmar mig svaret.

   Låt oss kalla killtypen för innehållsrik. Låt oss kalla tjejtypen för... enkel. Du vet, som i engelskans "simple". Inga konstigheter. Somliga skulle säga ointressant, men uppenbarligen inte alla.

   Är det inte så här, tro: innehållsrika män vill ha enkla tjejer. Enkla tjejer vill ha innehållsrika män. Så blir de ihop, all lycka. Enkla män, de vill ha enkla tjejer. Innehållsrika tjejer vill ha innehållsrika män. Så. Vem vill ha de innehållsrika tjejerna? Och de enkla killarna?

   Tänk nu på dina singeltjejkompisar. Är de inte av den innehållsrika typen? Jovisst. Jag tänker på mina singeltjejkompisar. De har alla egenskaper som jag beskrev den innehållsrika killen med högst upp i spalten. Hade jag varit kille hade jag varit helt såld. Kåt som satan. Kär upp över mina öron. Men icke. De som är efter mina singelkompisar, det är de enkla killarna, som tror att dessa tjejer är enkla; snygga eller smarta eller sexiga eller roliga. De kan inte uppskatta allt på en gång. Och dessa killar tröttnar den innehållsrika tjejen på snabbt. Hon vill ha den innehållsrike killen som inte vill ha henne.

   Men, till slut, när den innehållsrika tjejen stört sig i tillräckligt många år på att hennes manliga motsvarighet fjantar runt med någon grå och alldaglig tjej, så upptäcker han henne. Han som uppskattar alla hennes sidor och egenskaper...

   Eller så har hon gått och blivit enkel, men vad spelar det egentligen för roll då?

("Måste det vara så jävla lätt?", Hannah Arnhög, Veckorevyn 16, 2008)

Kan inte hålla med mer. Krönikan känns så otroligt träffsäker. Jag blir så bitter när jag tänker på alla omöjliga par som får varandra fast kombination är helt sjuk när någon som jag(!) inte kan få en kille som är rolig, smart etc. De enda som är efter mig verkar vara av typen "enkel kille"(jag och Linnéa döpte om dessa till bu - och bämänniskor, hon och jag är definitivt bä J). Säkert jättesnälla men lite grottmannaktiga Ge mig intellektuellt utbyte tack! Varför ska världen var så orättvis? Varför ska de som förtjänar det mest vara de som lämnas ensamma? Fy fan vad egoistisk jag är. Tänk hur många charmiga, roliga och smarta tjejer det finns där ute. Varför vill ingen ha dem? Vad är de hos de där innehållsrika killarna som gör att de inte klarar av en lika innehållsrik tjej? Livet är komplicerat. Lär er att leva med det! Eller handlar det kanske om något behov av att känna sig överlägsen sin partner, såsom män genom historien alltid satt sig över kvinnan. Blir så jävla arg på sån bullshit!